I bland behöver man en paus!

Sällan min motivation tryter och just nu gör den inte alls de för fem öre.. men för några veckor sedan var de flera bitar i livet som gjorde att jag hade inte något jag ville dela med mig av och kände mer att jag bloggen inte gav mig något tillbaka. Dock har den gett mig vänner för livet. Men man behöver responsen precis som jag behöver i träningen, som i en relation som i vänskap, de måste liksom komma något tillbaka. 

En paus från flera bitar i livet, att sätta sig ner och andas, att fokusera på sånt som måste lösas just nu i livet för att de ska bli så bra som möjligt, säga nej, säga ja, vad behöver jag mer av just nu och vad kan jag kapa bort. 

Jag bara älskar den tid jag får i gymmet och just när jag behöver en kick där så byter jag ställe och just nu känns de bra att hänga en hel del på city, jag hinner se några trevliga morgontrynen som jag blir glad av, som hälsar och ler. Sedan tror jag att jag behöver ljuset då det är ljusare i detta gym och november är så himla mörkt och jag behöver mycket ljus för att må bra. 

Men framför allt har jag saknat människor som jag liksom gillar och ha runt mig i gymmet eller som får mig att vilja ta ut mig lite mer än att jag bara liksom går in och gör min grej. Så 11/2 vecka har jag haft riktigt bra pass tills nacken krångla men idag så ska jag på behandling och de känns mycket bättre så jag hoppas han inte behöver justera så mycket. Går till Mikael Johansson på Umeå rygg och ledklinik. Väldigt duktig och jag väljer nu att bara gå till en för de skapar en form av trygghet för mig då jag är rädd om nacken min. Jag diskuterar inte heller frågor kring min nacke med flera utan bara de jag känner fullt förtroende i kunskap. 

När jag tappar motivationen oxå eller känner att jag tappar mig själv lite och min glädje så vet jag vad jag behöver, min lista över må bra saker har skrivits många gånger i många år. VAD BEHÖVER JAG FÖR ATT MÅ SÅ BRA SOM MÖJLIGT!?

Jo, ligga i en väns säng, prata och skoja snusk, på låg nivå, till seriöst, till att köra i väg en vän för att röra på sig. De är lite roligt den biten, jag har kört i väg min chef på yoga och vår chaufför har börjat träna på jobbet för att han är less på bli retad och känna sig svagare än jag, ha ha. GLIMTEN I ÖGAT OBS!!!

Jag har varit noga med yogan, jag har varit noga med att sova, noga med att se typ en komedi om dagen, framförallt när jag är ledig, jag har fått stunder med mina vänner. Jag har fått extra mycket kärlek och jag har haft bra stunder med min älskade dotter. 

Det är mitt ansvar att styra upp saker och ting, inget sker av sig själv, inget kommer gratis, man får jobba arslet av sig för vissa saker. Relationer.. går de lätt så är de rätt. Ska man ha den inställning så kommer inte en jävla relation att någonsin hålla. Det är aldrig lätt, livet är suger med jämna mellanrum som en vis törnblom brukar säga och det stämmer. 

Men man måste lära sig kommunicera och lära sig att bekräfta varann för alltid för att de ska hålla. 

Kärlek är det viktigaste vi har.. men man får inte tappa bort sig själv och sina behov man har för att få må bra på vägen! 

Veckorna har bestått av vänner som ställt upp för att följa med på lassa för kontroll, jag ska få tid för operation och sånt tar energi, då väljer jag inte datorn.. då väljer jag skogen, träningen, vänner. 

Veckorna har bestått av vardag, att få i hop saker och ting, veckorna har bestått av mycket tid för mig själv och de är då man hittar svaren, när allt stannar upp och blir tyst runt den. 

Jag älskar de stunderna, då man stannar upp, precis där man är och reflekterar över hur jävla bra man har det egentligen! 

När man försöker yoga med barn!

Min motivation är mestadels mig själv, att komma tillbaka och bli stark igen, att bli bättre hela tiden som person, fysiskt som mentalt, att bli starkare för att INGEN eller inget ska kunna blåsa omkull mig. Jag blir även inspirerad av flera killar i min närhet, som liksom bara KÖR, inget GIDDER om form utan fokus på vara stark och när man möts så undrar man hur det är med varann, inte hur formen är För mig handlar det inte om form, de handlar om en känsla och i dag satt den som en smäck. Ben på 30 min och jag gick därifrån med ett flin, hela vägen hem. Jag kände mig STARK, jag kände mig vig, jag kände den känslan av vältränad, som inte syns i spegeln utan det är en känsla inifrån och ut! Den vill jag känna mer och mer, de gånger den ploppar upp den känslan är magisk.

Kosten har bestått av ris och älgfärs och ris och tonfisk, ris och kyckling, väldigt enkelt, brutalt gott och sedan kör jag nu en kreatinkur för att se om jag kan få en liten spark i röven i styrka pga den.

I morse var de inte så jag behövde spränga skallen i benpressen, benen var fräscha, de kändes klockrena och vikterna steg! UNDERBART!  

Veckorna har oxå bestått av att besöka graven, grillade korv och de avslutades med en stund på graven där jag bröt ihop. Så är de.. spelar ingen roll hur många år de gått, jag har så svårt för graven och jag blir illamående, benen kan vikas på mig och jag vill bara kräkas. Denna gång var de första gången jag klarade av att "prata" med mamma. Den dagen var den jobbigaste dagen på länge av flera olika anledningar.. allt kom på samma gång och dagen efter så kände jag inte igen mig själv i spegeln för tårarna hade svällt upp ansiktet och jag bara körde en kalla dusch i ansiktet och begav mig till gymmet.. grät 45 min på trappmaskinen, gick hem, duschade, väckte emmy och sedan hade jag och hon en fin söndag i hop. Ibland blir de för mycket och saknaden tar över, då får bägaren rinna över.. de är ju när de rinner över som de ges utrymme för nytt igen. Spola rent, rensa rören, ut med skiten som vi vänner säger till varann när vi har en dålig dag, UT MED DET BARA! De vänder ju sedan, man bryter i hop en stund och sedan finner man lösningar, man ser framåt, man känner tacksamhet och man känner sig S T A R K igen! 

Att visa sig svag.... det är att vara stark!!