Onda jävlar

Visst är de skönt att lägga sig och vila på maten!!*LER*

ÄNTLIGEN fick jag cykla ur benen en stund på morgonen, samt sovmorgon med en hel natts sömn, underbart!!!Hoppade i mina vadderade GK brallor, (klubb byxor som J skaffat åt mig trots att jag inte är med) guuu vad jag nu längtar efter att som tidigare sommrar cykla ute och just nu prioriterar jag gymmet när jag blir barnfri för en stund och får liksom ta cykling för vad de är just nu, bara för att hålla igång flåset lite,svettas och att hålla benen fräscha:)

Medelpuls på 140 160 i max, i dag ville jag inte ta ut mig, inte köra intervaller, bara trampa och ligga och nöta på samma motstånd, klev bak ett steg i motståndet och kommer kliva fram till nästa pass igen tror jag.

I går kom jag som sagt att tänka på onda jävlar som man hade när man var sjuk, en som satt på en axel och sa att så fort jag ätit något så skulle de bort bort bort, sedan hade man en ängel på den andra sidan som var klok..dock så lydde man alltid den starkare djävulen som var mer bestämt och otroligt hård mot en, man var ingenting värd i hans ögon.Kunde vara ute och springa 2 ggr på en dag, någon promenad för allt som kom in i munnen, även om de bara var grönsaker skulle snabbt bort från min kropp. De enda sättet som jag tror man får bort dessa ångest jävlar är att man gör exakt raka motsatsen, har man ångest över att man ätit för mycket eller annorlunda motför sina vanliga "rutiner" då ska man lägga sig på soffan och bara vila, våga göra exakt raka motsatsen för lyder man ångesten så är man snart fast och vad leder de till!? Bättre att vänta med att röra på sig tills man känner att nu vill jag verkligen av rätt anledning, att våga lita på sig själv och ta de lugnt när ångesten/dåliga samvetet kommer. Tanken kom i helgen oxå av att J skojade och sa att nu måste jag cykla hem så jag cyklar bort midsommar tårtan..dock är det inget som han lägger någon vikt vid eller har ångest, utan bara något han skojar om med glimten i ögat. Men jag tänkte just då på hur många år som jag levde med den tanken, den hemska ångst som klamrar sig fast vid en och så länge man hela tiden matar den så försvinner den inte, att mata den med att fortsätta i samma spår. Häftig känsla av övervinna den och bli starkare i sig själv!! Att oxå våga ringa eller skriva till någon som man litar på och berätta att i dag är de jobbigt, att kanske be om hjälp eller bara få säga de till någon, de är otroligt stark, att våga visa sig svag inför sina vänner!! DE ÄR STORT!

Ja kan, du kan du med!!

I dag ska jag ringa min bästa vän och höra vad hon har för sig, vet allt att hon är ledig. I kväll blir de armar!! Längtar!! Men först vill jag nog träffa en god vän och prata av mig lite, kan ju inte bara skriva av mig..dock är de oxå ett behov jag skapat med åren.:)