Något speciellt!

Det är något speciellt med morgonen. Jag tror stenhårt på principen att du ska gå och lägga dig ungefär samma tid och kliva upp samma tid. Att tiden då vi mår bäst av att krypa i säng är innan kl 22 och kliva upp 5, 6 tiden på morgonen. Vakna upp med solen! Följa dygnets rytm liksom och låta kroppen få in vanan när den ska gå ner i varv och upp i varv.

Jag går sällan isäng efter 22, då liksom missar jag mitt sömntåg, är jag trött kl 21 och jag känner att ögonen inte kan hållas uppe så kryper jag i säng. Har hört kommentaren, men gud vad du är tråkig. Jag är INTE tråkig, jag tar ansvar för att vara en trevlig person och göra de jag behöver. Tråkig blir jag om jag inte får sova! Att lyssna på kroppen är mer intelligent än att zappa halva natten till nån dynga på tv och vakna sliten och sur ;) Att få några timmar extra med någon som kryper upp nära och  håller om en slår de mesta och sån boost för hälsan.
Jag är så pass mån om att få min timmar då sömn varit ett TIDIGARE problem. ;) I dag vaknade jag av mig själv vid 4, somnade om till 5 och tog den där efterlängtade morgonpromenaden, de var ett tag sedan. Lämnade lurar, lämnade telefon och njöt av att de var tyst och bara jag ute i stort sett förutom någon ensam rackare på cykel som skulle till jobbet. Njöt av att komma in, min hälft sover och jag åt frukost utan att väcka honom, kanske behövde jag den stunden oxå själv, likså njuta av min java här med en bit choklad, haft kisse i knä som mest vill bli kliad och känna att livet är rätt bra!

Tar du ansvar för de som gör dig gott!? Som gör DIG till en BÄTTRE människa?

Det roliga är att när jag kommer in från promenaden så gör jag i ordning min hälfts frukost innan min, jag tror de kallas kärlek, jag tror de kallas omtanke. Men är noga med att känna samtidigt, i dag behöver jag nog en liten stund själv här på morgonen med mitt java för att vara den bästa jag när han vaknar. De är oxå en omtanke, både om mig själv och om honom.