Tomheten som blir när man lämnar i från sig sitt barn för 3 veckor då hon ska vara hos sin pappa. De blev så tomt och ögonen fylldes med tårar när jag låste dörren hemma och de första och bästa sättet att liksom känna är att rulla ut mattan, andas igenom tankarna och veta.. 3 veckor går fort! Jag får se till att ha roligt så går de ännu fortare! Men de är som att kapa av en kroppsdel och vara utan den i 3 veckor.. Från intensiva dagar till en ekande lägenhet med en hårboll som traskar runt en och funderar vart E tog vägen..
De är en svår känsla att förklara då jag har "tur" att ha många vänner som lever samma varannan vecka liv så kan man prata om hur tankar och känslor är ikring de hela. Man vill ge så mycket kärlek den vecka man har sitt barn hos sig så när veckan är slut då är man samtidigt slut i att rodda i allt och få i hop de på bästa tänkbara sätt, man sätter sig åt sidan själv och jag själv vill aldrig åka bort eller så på kvällarna då Em är här.. jag vill att vi ska vara tillsammans så mycket de går. Sedan kommer måndagen och man lämnar och man liksom tillåter sig själv att "dö" för en stund och verkligen ha en dag då jag bara laddar batterierna, tacksam över att jag är alltid ledig måndagar... då jag gör de jag behöver själv, utan att tänka på någon annan utan veta att just nu så ligger ansvaret hos hennes pappa och jag kan släppa på ansvaret för en stund, de är en skön känsla... men då går de bara några timmar så vill jag ju hämta hem henne igen för då har jag fått "mitt". Nu har vi oxå kommit in i en spännande tid som är rätt krävande med en dotter som ställer sin mamma mot väggen med mycket frågor om saker och ting, hon börjar bli STOR, hon har inga syskon så de märks att hon är van att få mycket uppmärksamhet, kanske är de oxå eftersom jag gett så mycket tid på min vecka att hon är van att rå om mig så otroligt mycket. Då jag valt att jobba mindre på hennes vecka för att vi ska få tid i hop och att jag inte ska gå in i väggen! Tid kan man aldrig ge till de man älskar för mycket av.. Tid tillsammans är att prioritera kärlek! de viktigaste man har!
Skillnaden nu motför tidigare är att jag inte tog mig tid på måndagen att känna efter, man liksom bara körde på! Gasa är bra, när man sitter i en bil.. en kropp ska inte ligga på gas hela tiden, den behöver stanna i depån ofta och tanka, olja, byta däck osv.. man måste helt enkelt ta hand om sig!
Underbara dotter vad jag kommer sakna dig dessa veckor!
NY dag nya möjligheter att spräcka byxor!
Nu får de bli ett mål att köra bicepscurl så här..
Jag har stretchat ut på morgonen, mellan seten på mitt axelpass som gick idag riktigt bra! Försökte sova ut och de lyckade jag ju med då jag inte vakna 4 utan nog pga regnet sov till kl 6 och vakna av dropparna på fönsterbläcket, de är något speciellt att höra regnet utanför, vi har haft några ljuvliga soliga dagar så för mig gör det inget även om jag är ledig att gud väljer att tömma blåsan idag på oss.
De skapar utrymme att ta tag här hemma kanske, eller möta upp en vän på en java på något mysigt fik i regnet eller dra hit någon som lägger sig och fiser i soffan och pratar om allt mellan himmel och jord.
I går köpte jag en liten present till Emmy, de var nog den bästa på länge, ett hamsterhjul.. även kisse uppskattade den;)
När chefen är borta dansar råttorna..... eller ungen dansar på studsmattan;)
Chiapudding som vart grym!
1 burk Kokosmjölk
2 dl vatten
1 dl Chiafrön
1 msk Råkakao
Stevia
Massor med nötter och frön och jordgubbar
Jag gör en laddning och sedan finns de färdiga skålar i kylen som jag kan ha till frukost och mellis. Smidigt och enkelt!
En sommar utan wheels är ingen sommar! Emmy väntade och väntade på världens finaste rod som min bror har.. men vi missade båda farbröderna men hade en mysig kväll tillsammans. Jag hann gå ner på stan 3 omgångar för punka och för lån av bil för storhandling så jag slocknade som en stock när vi väl kom hem! hahaha men de var fint väder och bra skor, samt så får man tänka att vi är skapta för rörelse och gå dit vi ska! Ba och traska!
Lyckan!
-Mamma, när flyttar vi??
Vet inte.
-Då ska vi ha en sån här va??
-DE KAN JAG LOVA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar