Inställning!

Inställning är något jag tror jag fått av min mamma och pappa, en inställning att välja positivt i mycket. Livet handlar om upp och nedgång, i bland i perioder så har man drabbats av mera motgång och vissa stunder lugnare. Men att ha något i sig som är att tänka, de här var nytt, de får jag ta som en utmaning. Självklart så tex när jag fick diskbråck i nacke och kotförträningar och handen domnade bort så ville jag vissa stunder och vill de fortfarande antingen låta tårarna rinna för jag blir frustrerad över begränsningar eller när jag får kontant ont i skallen men jag viker mig inte, jag fortsätter nöta de jag behöver göra för att må så bra som jag bara kan. Stärka kroppen på ett sätt som jag inte gjorde för några år sedan… Samt lyssna mer på hur dagsformen är och inte bara köra på men köra på genom att hålla i rutinen, inte liksom bryta för att man har en sämre dag utan skapa min egen motivation i utmaning att komma tillbaka och vilket år jag haft i rehab och vilket år jag lyckats bli så sjukt mycket bättre än vad jag var i feb förra året. Då handlar det inte om fysiken, utan vilket förbättring i där jag var JUST då i känsla i kroppen efter diskbråcket och jag tackar gener för att jag bestämmer mig för en sak, kanske är de oxå för att jag är oxå ;) Men direkt bestämde jag mig för att inte lägga mig ner  och skita i saker och ting utan framåt framåt framåt! 

Jag har ju i samma veva måsta vara ännu mer min egen bästa vän och ta hand om mig extra som jag inte behövt tidigare. De var ju massor av positiv som hände i samband med det hela, vi blev ju två, jag fick lära mig att jag klarar mig inte alltid själv och ensam är stark utan jag lärde mig ta emot hjälp på ett bättre sätt och inte tjuras på i vardagen. Jag har blivit en mästare i att ta mig tid till rörlighetsträning i form av yoga, eftersom jag inte kunde ta ut mig på samma sätt i gymmet så valde jag att fokusera på personlig utveckling, satte mål, satte målen och har därmed blivit en sådan mycket mer avslappnad person med ett otroligt lugn inom mig och en känsla av att jag klarar allt och att livet är underbart med massor av saker att lära mig hela tiden. OCH att de är jag som stryr rodret igen.. saker och ting händer och jag har makten att välja hur jag hanterar det. Jag kan stänga av massor av intryck med ett knapptryck på telefonen, jag kan vara mer här och nu och inte 100 steg framför och framåt som jag tidigare levt efter. De är självklart bra ibland att ha skallen före hela tiden, att man tänker steget framåt.. men det jag då missar är att vara i stunden. Bra på att ta vara på omgivning och mina närmaste är jag.. men är jag ett steg före så är det lätt att jag glömmer bort att ta hand om den viktigaste personen i mitt liv, nämligen jag!

Å det var nog den bästa läxan med att skada sig.. Jag är verkligen min egen bästa vän nu!

Benträning avklarad och frukosten är i magen! Idag ledig dag och de blir yoga och lite viktiga samtal som ska styras upp.

Ta vara på dagen och säg massor av snälla saker till varann!! Boosta varann! Å älska morgonfulträning ;)